Utställning i Teori & Praktik
Är det dags att visa upp vilken fantastisk hund du har?
Då hittar du tips, tricks, regler och annan information här!
Introduktion
Utställning är en omtyckt aktivitet för många Landseerägare som ser det som ett tillfälle att få visa upp sin hund och få ett utlåtande om dess förtjänster. Uppfödare använder ofta utställningar som en möjlighet att få en utvärdering av sitt avelsarbete och förhoppningsvis få bekräftelse på att man avlar i enlighet med rasstandarden. Utställningar ger också hundintresserade chansen att träffa andra likasinnade och umgås under trevliga former.
De officiella utställningarnas upplägg med olika klasser, mängder av förkortningar och titlar kan te sig som ett mysterium för den oinvigde men man kommer snart in i systemet t.ex. genom att ta hjälp av utställningsfunktionärer och mer erfarna utställare. God vägledning finns också på SKK:s informationssidor om utställningar samt i deras broschyrer och dokument, t.ex. Utställnings- och Championatbestämmelser.
Datum för officiella utställningar
Knappen nedan leder till SKK:s sida med information om årets alla officiella länsklubbsutställningar.
Anmälan till officiella utställningar
Knappen nedan leder till SKK:s sida för elektronisk anmälan till officiella och inofficiella utställningar som arrangeras av SKK:s länsklubbar och specialklubbar.
Kataloger, resultat och kritiker för officiella utställningar
Knappen nedan leder till SKK Dog show där resultaten från merparten av de officiella utställningarna redovisas.
Bedömning
För varje officiell hundras finns en rasstandard avseende exteriör som dikterar hur en rasrepresentant ska/bör se ut. Rasstandarden formuleras av den officiella rasklubben/kennelklubben i rasens hemland (d.v.s. Tyskland/Schweiz för Landseer) och fastställs sedan av Fédération Cynologique Internationale (FCI) som är en internationell kennelklubbsorganisation. Utställningar har till syfte att bedöma varje enskild individ i förhållande till denna rasstandard, bl.a. avseende anatomi, rörelse, päls och helhetsintryck. Även individens mentalitet tas i beaktande vid bedömningen.
Ett domarkompendium är ett belysande och förklarande dokument som fungerar som komplement till rasstandarden. Dokumentet är avsett att underlätta för exteriördomare att tolka rasstandarden vid bedömningar av hundar i utställnings- och exteriörbeskrivningssammanhang. Det är ras- eller specialklubbens ansvar att utarbeta domarkompendiet för sin ras och det åligger även den ansvariga klubben att säkerställa att inga motsatsförhållanden föreligger mellan innehållet i domarkompendiet och något avsnitt i rasstandarden eller i den rasspecifika avelsstrategin (RAS). SKK:s domarkommitté ansvarar för den slutliga granskningen och godkännandet av det förslag till domarkompendium som framlagts av rasklubben. Domarkompendiet för Landseer fastställdes 2020.
Träna utställning
Utställning kan kanske te sig enkelt vid en första anblick. För det är väl bara att sätta på ett koppel och sen springa ett par vänstervarv så har man visat upp sin hund. Eller? Nja, riktigt så enkelt är det inte, åtminstone inte om man vill göra sin hund rättvisa. Att visa upp sin hund så att alla dess förtjänster kommer till sin rätt är en träningssak, precis som alla andra hundsporter.
Många klubbar inom SKK, t.ex. länsklubbarna och SBK, har så kallad ringträning där man tränar de moment som ingår under en utställning. Dessa träningar är ofta prisvärda och instruktörerna är vanligen väldigt erfarna inom utställningsvärlden och kan ge massor av tips. Det finns också privata aktörer, t.ex. mer eller mindre professionella handlers, som har utställningsträning. De hittas lättast på Facebook i olika utställningsgrupper där de annonserar sina träningar och läger.
För att komma någonstans i sin träning är det bra att åtminstone någon gång emellanåt ta hjälp av en utställningskunnig person som kan titta igenom ens rutiner och tekniker men utöver det så finns det mycket man kan träna på egen hand:
Hantering: Under bedömningen av hunden kommer domaren att känna igenom hela hunden, t.ex. stryka den över sidor och rygg, lyfta på svansen, öppna munnen och titta på tänderna och känna på hanhundarnas testiklar. Hunden ska kunna acceptera detta utan att bli rädd eller aggressiv så det är viktigt att träna detta. I början kan du själv eller någon familjemedlem känna över hunden. När hunden är komfortabel med detta kan du be någon som hunden inte känner göra detsamma för att vänja hunden vid att främmande människor hanterar den.
Stå: På en utställning måste hunden kunna stå fint och stilla en stund medan domaren betraktar och bedömer den. Detta kräver en del övning, dels att få hunden att stå i en position där den är till sin fördel och sedan att den kan hålla denna position en stund trots allt annat som händer omkring den. Man kan välja att stå bredvid hunden under tiden den står uppställd eller så står man framför hunden vilket ger domaren en mer ostörd bild av hunden. Du får testa dig fram vad som fungerar bäst för just er. Innan hunden har lärt sig vad den perfekta positionen är får man hjälpa den på traven. Detta kan man göra genom att flytta tassar (något som då också måste tränas) eller genom att lätt puffa till hunden vid bogen så att den får justera sin hållning för att hålla balansen. Återigen, man får testa sig fram och se vad som fungerar bäst.
Trava vid vänster sida: I ringen ska hunden alltid röra sig på förarens vänstra sida och på insidan, d.v.s. hunden ska vara mellan dig och domaren så att du inte skymmer den. Den ska springa i lätt och ledigt trav. Kopplet ska inte vara så stramt att hunden dras fram eftersom detta kan påverka rörelsemönstret negativt (och det ser dessutom inte så trevligt ut). Här finns massor att träna på t.ex. att hunden ska springa rakt utan att tvära in framför föraren, att hunden ska trava och inte passa, att hitta rätt tempo i sitt springande så att hunden visas på bästa sätt. Man får också prova sig fram till hur man bäst hanterar ringens hörn och vändningar.
Koppelträning: Vid utställningar använder man ofta ett så kallat utställningskoppel som är så tunt/smalt som möjligt för att inte störa domarens bild av hunden. Det är viktigt att vänja hunden vid utställningskopplet så den inte känner obehag över det ovana kopplet när den går in i ringen och då rör sig konstigt.
Social träning: Det är också viktigt att vänja hunden vid att springa runt i utställningsringen tillsammans med andra hundar. Här gäller det att hunden inte blir störd av de andra hundarna och visar rädsla, aggressivitet eller kanske bjuder in till lek.
Att börja utställningsträna tidigt med den unga valpen och under lekfulla former är en fördel. Valpar är formbara och om man tar med sin valp på några mindre utställningar får den med sig bra rutiner till när den blir äldre.
Det finns både officiella och inofficiella utställningar. När hunden ställs på en officiell utställning registreras resultatet i SKK:s databaser och utgör underlag för eventuella framtida championat och/eller titlar. Det är alltså önskvärt att den bedömning man får på en officiell utställning är så korrekt som möjligt. Detta, i kombination med de ganska höga anmälningsavgifterna på officiella utställningar, gör att det kan vara förnuftigt att utställningsträna på några inofficiella utställningar först. Resultatet från en inofficiell utställning registreras inte.
Om du är ny i utställningsvärlden och funderar på att ställa ut din Landseer rekommenderar vi också att du tar kontakt med din uppfödare eller med rasklubben för råd och tips om hur just Landseerrasen ska presenteras på utställning. De är proffs på detaljer som hur öronen ska trimmas, hur tassarna ska klippas och vilket schampo som är bäst för att få en lortgris bländande vit igen.
SKK har producerat en rad informationsfilmer om hur det går till på utställning samt hur du kan förbereda dig själv och din hund inför utställning. Filmerna finns på SKK:s Youtube-kanal..
